Gäddan är en av våra vanligaste sportfiskar, du kan med enkla metoder året om fånga gäddan. Fiskens utbredningsområde sträcker sig från Skåne i söder till de karga fjällsjöarna i norr. Gäddan kan nå vikter över tjugo kilo och en längd upp emot en och en halv meter. Det är alltså inte utan anledning som gäddan brukar kallas för sötvattenskrokodil,  men gäddan lever inte bara i sötvatten utan även i hela Östersjön.
I den här artikel ska jag med hjälp av internet guida dig på vägen till ett lyckat gäddfiske!

Vårgädda
Leken stundar för den kärlekskranke gäddmadamen,  som nu styr kosan mot de grunda vikar med god tillgång på vattenväxter. På våren kan man finna stora mängder med gäddor i och i anslutning till dessa vikar. Srax innan leken finner man fisken i branter och lite djupare platser i de just omtalade vikarnas anslutning. Fiska med stora beten, en gädda ödslar ingen energi på ett litet bete i det kalla vattnet.
Stora vobblers och skeddrag i lite skrikiga färger brukar vara den rätta medicinen för den köldstela gäddan. Utrustningen bör bestå av ett lite kraftigare spö i längderna 9-12 fot, som klarar att kasta beten upp till 60 gram. Betes boxen ska laddas med stora vobblers, bra modeller är Bomber16A, Yuzuri och Nilse Master. Gångbar grovlek på linan är 0,35mm och val av rulle är en smaksak. Även mete med levande bete är en giftig metod (kommer ta upp mera av detta senare i texten).
Viktigt att tänka på vid vårfiske är att man släpper tillbaka honor som inte lekt, speciellt de större exemplaren eftersom de ändå inte går att äta (smakar trä) och men bör tänka på att en gädda som väger över tio kilo har minst tio-femton år på nacken och ska därför behandlas med respekt. Istället för att släpa hem monstret för att man ska visa vänner och bekanta, då gäddan sedan ändå hamnar i soptunnan. Ta istället några snabba kort, väg och mät för den korta vistelsen klara fisken på land. Om man även använder sig av en håv med knutlöst nät som inte skadar fiskens skyddande slemlager. Släpp häller aldrig tillbaka en fisk som blöder. Om du tänker på dessa faktorer ökar du fiskens överlevnads chanser markant.
 

Sommargädda
I takt med att vattentemperaturen stiger söker sig gäddan till kallare vatten. Platser som brukar ge bra fiske på sommaren är fri liggande grynnor , sund , uddar samt där bottenstrukturen förändras kraftigt t.ex. branter. De flesta dragen är gångbara bara de presenteras i rätt hastighet, vobblers, skeddrag och jiggar brukar vara giftiga.

Gäddfisket på sommaren skiljer sig en del från fisket på våren, inte bara för att det är lättare att finna fisken på våren utan även för att jakt vanorna ändras till en viss del. På sommaren söker gäddan ofta aktivt efter ”maten ”, vilket är en av anledningarna till att fisken är sprid över större områden. Men ingen regel utan undantag!
När på dagen ska man fiska? För sommargäddan brukar gryning och skymning vara markanta huggperioder. Pröva även att fiska före och efter mörkrets infall. Flera stora gäddor har landats under de mörkare timmarna! Gäddor brukar även fångas vid vanligt abborrspinn och då ofta på små drag som spinnare och små jiggar. Om fisket är trögt fresta med ett mindre bete, men glöm inte tafsen.

Återutsättning
Om du ska sätta tillbaka fisken är det viktigt att göra det på rätt sätt för att fisken ska klara sig. Gör man det klarar den sig nästan alltid. Det är viktigt att inte drilla fisken längre än nödvändigt. Drillar man den för länge får den en hög koncentration av mjölksyra i kroppen, vilket den är mycket känslig för. Blöt
alltid händerna när du hanterar en levande fisk för att inte skada fiskens slemskikt. Lossa kroken så snabbt som möjligt och håll sedan fisken i vattnet tills den simmar iväg för egen kraft. Genom att dra fisken fram och tillbaka i vattnet får den mer syre och återhämtar sig snabbare. Tillsist: Sätt hellre tillbaka
en gädda för mycket än en för lite. En storgädda gör sig allra bäst på bild sedan den oskadd returnerats.

Tips för ett bättre fiske:
Se till att alltid ha vassa krokar. En krokvässare är alltid bra att ha i
fiskeväskan.

För fiskedagbok där du antecknar fångstplats, vikt, längd, bete, datum,
tid, djup, väder, vattentemperatur m.m.

Ödsla inte tid på att fiska där sannolikheten för fisk är liten. Koncentrera
dig istället till platser där chansen för fisk är stor.

Fiska systematiskt. D.v.s. fiske av en plats med några olika drag och
flytta sedan till nästa plats. Det lönar sig sällan att stå och nöta på samma
plats timme efter timme.

Om fisken inte vill hugga: Försök med något nytt t.ex. ett annorlunda
drag, färg eller inspinningsteknik. Det är ofta så nya fiskemetoder
uppstår.

Koncentrera ditt fiske till ditt hemmavatten och försök att kartlägga det
så bra som möjligt. Ofta reser man onödigt långt för att fiska. Det finns
ofta bra fiskevatten närmare än man anar.

Tro på dig själv! Var övertygad om att du får fisk i nästa kast, det hjälper
mer än man anar.
 

Mete 
Fisket med naturliga beten har vunnit allt fler anhängare på senare år och man kan fråga sig:
- Är det bara en inne grej, eller?
Svaret är nej, gäddmetet är definitivt här för att stanna. Det verkar som fisket med naturligt bete har en förmåga att sortera ut de större exemplaren. Naturligt bete innebär sånt som ingår i gäddans vanliga diet, dött eller levande. Vanligast är mete med mört, troligen för den är lättast att få tag på, men även för att den finns i de flesta sjöar och åar. Det är speciellt i åar som man kan ha ett effektivt gäddmete, åtminstone i mina hemtrakter. Vår höst och vinter är bra tider för fiske i åarna.  På sommaren blir vatten temperaturen för hög för gäddan. Det finns många olika tillväga gångsätt och här följer några av de vanligaste:
Flötmete är det absolut vanligaste och troligen det effektivaste, betet kan presenteras med hjälp av strömmen, vilket ger betet en naturlig gång, dött som levande. Valet av flötet beror på strömförhållandena  samt betets vikt.
Drennas flöten rekommenderas varmt.
Lämpliga krokstorlekar är 4-8. Bra tafs- material är Drennans ”Seven Strad 20Ib wire” . Valet av betesfisk ska man inte göra en för stor affär av, men man brukar säga att:
- Så mycket mat, för så lite ansträngning som möjligt! Gäddan är lat, speciellt stora gäddor! Det här är extra viktigt att tänka på när det är kallt i vattnet, för då drabbas fisken av en slags köldstelhet som gör dom mindre aktiva. 
Då kan bottenmete vara den rätta medicinen. Med hjälp av ett sänke framför tafsen kan man ”parkera” betet på en plats som verkar kunna hålla gädda. I åar är det hålor, bakvatten och andra platser där strömmen inte är lika stark. Det är nu även ide att nöta lite extra på dessa platser som förmodas hålla gädda, ibland kan det vara huggutlösande att flytta betet någon meter. Detta väcker fisken och nappet kommer ofta direkt efter flytten. På hösten och vintern när det är kallt i vattnet kan det vara bra att använda beten som luktar mycket, t.ex. makrill, strömming. Fastän att detta är saltvatten levande fiskar tar gäddan det mer än gärna. När man fiskar med levande betesfisk bör man tänka på att hålla den i liv så länge som möjligt, fiskar man med en trekrok fäster man den antingen strax under ryggfenan eller i munnen på fisken( överläppen…). Fiskar man med två trekrokar fäster man en i munnen och en i ryggen eller bakom bröstfenan. 
Hoppas att detta kommer att ge DIG ett givande gäddfiske i fortsättningen.
Lycka till!